Ny utredning bedömer sätt att förbättra informationsutbytet i nationell verksamhet för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism

Finansministeriet har utarbetat en utredning om hur informationsutbytet kan förbättras i den nationella verksamheten för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism. Syftet var att klarlägga hinder och potentiella utvecklingsbehov i samband med informationsutbytet. De tydligaste utvecklingsområdena bedömdes vara att förbättra rörligheten av information mellan olika myndigheter och att förbättra informationsutbytet mellan de rapporteringsskyldiga, särskilt när det gäller rapporter om tvivelaktiga transaktioner.

Behovet av utredning konstaterades i den nationella myndighetssamarbetsgruppen för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism. Målet för att förbättra informationsutbytet har också nämnts i en skrivning i regeringsprogrammet och i åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet för åren 2020–2023. 

I utredningen lyfter man fram problemområden i informationsutbytet mellan de myndigheter, de rapporteringsskyldiga och de nationella arbetsgrupperna som avses i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Som källor till utredningsarbetet har intervjuer med nationella myndigheter och rapporteringsskyldiga använts samt den gällande lagstiftningen. 

Det finns flera utvecklingsområden inom informationsutbytet

Utredningen lyfter upp flera utvecklingsbehov som grovt kan delas in i tre olika kategorier: 

• ändringsbehov som gäller lagstiftning 
• praktiska ändringsbehov som gäller utvecklingen av informationsutbytet (till exempel myndighetsanvisningar)
• utveckling av samarbetet (så kallad Public-Private Partnership) mellan myndigheter och rapporteringsskyldiga.

Utbytet av information i de nationella arbetsgrupperna är i princip på god nivå. Utbytet av information som gäller allmännyttiga samfund och samarbetet mellan myndigheterna kräver dock utveckling. När det gäller informationsutbyte i myndigheternas verksamhet konstaterades det att en förbättring av rörligheten av information mellan olika myndigheter var det tydligaste föremålet för utveckling. Avsaknaden av olika rättigheter till att ta emot eller överlåta information vidare sågs som ett hinder för överföringen av information. Även dataskyddslagstiftningen begränsar möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter. Enligt utredningen bör Centralkriminalpolisens central för utredning av penningtvätt dela ut mer aktuell information till olika myndigheter. 

Inom de rapporteringsskyldigas verksamhet är informationsutbytet i stort sett begränsat till informationsutbyte med myndigheter enligt de skyldigheter som fastställs i lag. Syftet är dock att utveckla informationsutbytet särskilt genom Public-Private Partnership-samarbetet. Flera rapporteringsskyldiga önskar sig mer myndighetsanvisningar om åtgärder för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism. Det ömsesidiga och interna informationsutbytet mellan de rapporteringsskyldiga begränsas särskilt av dataskyddslagstiftningen och yrkeshemligheter, men ett begränsat informationsutbyte är dock möjligt. När det gäller att förbättra informationsutbytet mellan de rapporteringsskyldiga riktades fokus på att förtydliga och eventuellt utvidga 4 kap. 4 § i lagen om penningtvätt. Bestämmelsen föreskriver om tystnadsplikt och undantag från tystnadsplikten i fråga om tvivelaktiga transaktioner. En ökad möjlighet för rapporteringsskyldiga att utbyta information sinsemellan skulle göra det möjligt att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism på ett förebyggande sätt.

Informationsutbytet kan anses ligga på en rimlig nivå, men kan ökas avsevärt från nuvarande nivå. Syftet med uppföljningsprojektet efter utredningen är att utvärdera de utvecklingsbehov som upptäckts och att planera konkreta åtgärder för att förbättra informationsutbytet. Finansministeriet genomför uppföljningsprojektet under år 2022. 

Mer information [email protected]

Själva publikationen finns endast på finska, men i slutet finns en sammanfattning på svenska.