Aktörernas roller
Finansministeriet och inrikesministeriet är ansvariga ministerier när det gäller förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism. Andra centrala ministerier som deltar i arbetet är justitieministeriet, utrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet.
Finansministeriet ansvarar för penningtvättslagen, de författningar som utfärdas och den nationella riskbedömningen i fråga om penningtvätt. Finansministeriet ansvarar också för samordningen av FATF:s (aktionsgruppen för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism) och EU:s internationella penningtvättsärenden på nationell nivå.
Inrikesministeriet ansvarar för lagen om centralen för utredning av penningtvätt och de författningar som utfärdas samt för utarbetandet av den nationella riskbedömningen för finansiering av terrorism.
Inrikesministeriet ansvarar dessutom för åtgärdsplanen under strategin för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet.
Utrikesministeriet ansvarar för samordningen av genomförandet av FN:s och EU:s finansiella sanktioner i Finland.
EU-samarbete för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism
Frågor och lagstiftning som gäller förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism behandlas i EU:s råd för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofinrådet) och i Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor (ECON).
Finansministeriet deltar i möten som ordnas av EU:s kommitté för finansiella tjänster och Ekonomiska och finansiella kommittén, och där man bland annat behandlar penningtvätt och förhindrande av finansiering av terrorism på strategisk nivå. Dessa kommittéer förbereder också ärenden som ska behandlas i Ekofinrådet.
EU-lagstiftningen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism samt tillsyns- och samarbetsstrukturerna håller för närvarande på att revideras. Ekofinrådet godkände under Finlands EU-ordförandeskap de strategiska prioriteringarna för reformen och Europeiska kommissionen publicerade i maj 2020 en handlingsplan för genomförandet av dem. Kommissionen utfärdade den 20 juli 2021 lagstiftningsförslag som syftar till att förnya kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Kommissionen har som mål att
- utarbeta gemensam EU-lagstiftning för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism
- inrätta ett tillsynssystem på EU-nivå
- inrätta en samordnings- och stödmekanism för finansunderrättelseenheter
- stärka den internationella dimensionen av EU:s politik.
Mer information om lagstiftningsförslagen (Europeiska kommissionen)
Internationellt samarbete och utfärdande av rekommendationer
I anslutning till OECD finns en aktionsgrup för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism (FATF, Financial Action Task Force).
Aktionsgruppen samarbetar internationellt för att förhindra penningtvätt samt finansiering av terrorism och massförstörelsevapen. Finland har varit medlem i gruppen sedan 1991.
FATF utvecklar och ger rekommendationer. Den följer upp hur de genomförs i medlemsländerna genom årliga enkäter och regelbundna landbedömningar.
Aktionsgruppen har publicerat 40 rekommendationer om förhindrande av penningtvätt samt av finansiering av terrorism och massförstörelsevapen, som medlemsstaterna politiskt har förbundit sig att följa. Rekommendationerna reviderades i sin helhet senast 2012, och sedan dess har enstaka preciseringar gjorts.
FATF upprätthåller förteckningar över stater vilkas system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism innehåller strategiska brister. De uppdaterade uppgifterna och kriterierna för förteckningarna kan läsas på gruppens webbplats.
FATFs förteckningar över stater
Förande av kontoregister
Via övervakningssystemet för bank- och betalkonton får myndigheterna elektroniskt information om konton som upprätthålls av finländska kreditinstitut, betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar och tillhandahållare av virtuella valutor samt utländska aktörers filialer i Finland.
Till tillsynssystemet hör det register över bank- och betalkonton (kontoregister) som förs av Tullen samt de datasöksystem som upprätthålls av de rapporteringsskyldiga.
Kreditinstituten ska upprätthålla elektroniska datasöksystem som samlar in uppgifter om de bank- och betalkonton samt bankfack som de förvaltar. Andra rapporteringsskyldiga kan upprätthålla ett datasöksystem eller förmedla uppgifterna till Tullens kontoregister.
De behöriga myndigheterna begär de uppgifter som de behöver ur Tullens kontoregister eller datasöksystemen.
Registrering av verkliga förmånstagare
Patent- och registerstyrelsen (PRH) svarar för registreringen och uppdateringen av uppgifter om företagens verkliga förmånstagare i handelsregistret. Förmånstagarna är i de flesta fall ägare i bolag.
De flesta företag måste anmäla sina verkliga förmånstagare till PRH och hålla uppgifterna uppdaterade i handelsregistret. Ett registreringsskyldigt företag ska göra en förmånsanmälan även om företaget inte har några förmånstagare eller om företaget inte känner till dem.
Dessa uppgifter samlas in i handelsregistret.
För att uppgifterna ska hållas uppdaterade ska de ansvariga aktörerna och de myndigheter som utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen om penningtvätt samt Advokatförbundet underrätta PRH om de upptäcker brister eller inkonsekvenser i förmånstagaruppgifterna i handelsregistret.
Påförande av administrativa påföljder enligt penningtvättslagen
Tillsynsmyndigheterna kan ålägga de rapporteringsskyldiga administrativa påföljder för försummelse av skyldigheter som ingår i penningtvättslagen och för lagstridigt förfarande.
Den myndighet som övervakar den rapporteringsskyldiga påför den administrativa påföljden.
Finansinspektionen påför påföljden för vissa försummelser av skyldigheter som anges i förordningen om information om betalaren.
Administrativa påföljder är offentlig varning, ordningsavgift och påföljdsavgift.
En offentlig varning kan påföras, om helhetsbedömningen inte ger anledning till strängare påföljder.
Detsamma gäller ordningsavgifter. För de allvarligaste förseelserna påförs en påföljdsavgift. Ordningsavgift och påföljdsavgift ska betalas till staten.
Ordningsavgiftens och påföljdsavgiftens storlek grundar sig på en helhetsbedömning där bl.a. förfarandets art, omfattning och varaktighet beaktas. Avgiftens storlek påverkas också av om den anmälningsskyldiga som är föremål för avgiften är en juridisk person eller en fysisk person.
För juridiska personer är ordningsavgiften minst 1 000 och högst 100 000 euro. För fysiska personer är ordningsavgiften minst 500 och högst 10 000 euro.
Påföljdsavgiftens maximibelopp är antingen dubbelt så stort som den nytta som fåtts genom förfarandet eller en miljon euro, beroende på vilket som är störst. Maximibeloppet av en påföljdsavgift som Finansinspektionen påför ett kreditinstitut eller finansiellt institut är dock
antingen tio procent av föregående års omsättning eller fem miljoner euro, beroende på vilket som är störst.
Påföljdsavgiften kan, i stället för en juridisk person, också påföras en person som hör till dess ledning, om personen i fråga på ett betydande sätt har medverkat till gärningen eller försummelsen.
Påföljdsavgift kan dock inte påföras en fysisk person för en gärning som är straffbar enligt lag.
Den påföljdsavgift som Finansinspektionen påför en fysisk person kan vara högst fem miljoner euro.
Utredning, avslöjande och förhindrande av fall
Centralen för utredning av penningtvätt är verksam i anslutning till Centralkriminalpolisen.
Den ska förhindra, avslöja, utreda och låta undersöka penningtvätt och finansiering av terrorism.
Centralen för utredning av penningtvätt tar bland annat emot och analyserar anmälningar om misstänkta transaktioner samt sköter inledandet av eventuella polisundersökningar och förundersökningar av anmälningar.
Centralen för utredning av penningtvätt samarbetar med inhemska och internationella aktörer och myndigheter för att utreda fall. Centralen för utredning av penningtvätt ansvarar också för den nationella statistiken och årsberättelsen om penningtvätt och finansiering av terrorism.
Centralen för utredning av penningtvätt får frysa en fysisk eller juridisk persons tillgångar, om det finns skäl att misstänka att personen gjort sig skyldig till ett terroristbrott. Syftet med frysningen av tillgångar är att förhindra att medlen används för att begå, försöka eller förbereda terrorhandlingar.
Tillgångar kan också frysas på begäran av en myndighet i en annan stat eller för sådana personers, gruppers och sammanslutningars del som är inblandade i terrordåd som EU-rådet gemensamt har kommit överens om.
Tillsyn över skyldigheter enligt penningtvättslagen
Tillsynsmyndigheter enligt penningtvättslagen är
- Finansinspektionen: rapporteringsskyldiga inom finanssektorn, kreditgivare och förmedlare av person-till-person-lån
- Polisstyrelsens lotteriförvaltning: penningspelsverksamheten på fastlandet
- Patent- och registerstyrelsen: revisorer
- Regionförvaltningsverket i Södra Finland: övriga rapporteringsskyldiga
- Ålands landskapsregering: Fastighetsförmedlingsverksamhet och penningspelsverksamheten på Åland
Finlands advokatförbund övervakar advokaterna.
Omsorgsplikt enligt penningtvättslagen
Omsorgsplikten innebär en allmän skyldighet för vissa myndigheter att i sin verksamhet beakta förhindrande och avslöjande av penningtvätt och av finansiering av terrorism samt att anmäla misstänkta transaktioner till centralen för utredning av penningtvätt. Omsorgsplikten gäller Skatteförvaltningen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet, Utsökningsverket, konkursombudsmannen och Brottspåföljdsmyndigheten.
Skatteförvaltningen beaktar penningtvätt i olika funktioner, såsom i verksamheten för förebyggande av grå ekonomi samt i registrering, olika kontrollåtgärder och betalningsrörelse. Dessutom stöder Skatteförvaltningen myndigheter som bekämpar penningtvätt genom fullgöranderapporter från Enheten för utredning av grå ekonomi. Indikatorerna för penningtvätt är i stor utsträckning desamma som motsvarande riskfaktorer i grå ekonomi, skattebedrägeri och ekonomisk brottslighet.
Förebyggande och avvärjande av de allvarligaste hoten mot den nationella säkerheten
Skyddspolisen har till uppgift att förebygga och avvärja de allra allvarligaste hoten mot den nationella säkerheten, såsom terrorism.