Lagstiftningen

Lagstiftningen om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism inkluderar både nationella lagar och europeisk och internationell reglering.

I Finland iakttas penningtvättslagen. Penningtvättslagen kompletteras av flera speciallagar.

Den nationella lagstiftningen baserar sig på Europeiska unionens lagstiftning som har utfärdats genom direktiv och förordningar. Direktiven har genomförts genom nationella lagar, förordningarna tillämpas som sådana.

Den nationella lagstiftningen och EU-rätten påverkas i hög grad också av FATF:s (aktionsgruppen för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism) internationella rekommendationer.

Nationell lagstiftning

Penningtvättslagen (Lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism)

Penningtvättslagen

  • innehåller bestämmelser om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism

  • främjar avslöjande och utredning av penningtvätt och finansiering av terrorism

  • effektiviserar spårningen och återtagandet av vinning av brott.

Penningtvättslagen förpliktar näringsidkare som är verksamma inom vissa branscher bland annat att göra en riskbedömning av de risker för missbruk som hänför sig till verksamheten samt att identifiera och känna sina kunder. Riskbedömningen ska uppdateras regelbundet.

Dessutom måste de flesta företag och sammanslutningar utreda och registrera sina verkliga förmånstagare, dvs. ägarna och andra utövare av bestämmande inflytande. Handelsregisterlagen, föreningslagen, religionsfrihetslagen och stiftelselagen innehåller särskilda bestämmelser om registrering.

Aktörerna ska genom sina egna åtgärder sträva efter att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism. De är också skyldiga att rapportera misstänkta transaktioner till centralen för utredning av penningtvätt vid centralkriminalpolisen.

Regionförvaltningsverket i Södra Finland för ett register över övervakning av penningtvätt. I penningtvättslagen föreskrivs om administrativa påföljder som följer av tillsynen över olika aktörer och försummelser.

Penningtvättslagen (Finlex)

Lagen om tillhandahållare av virtuella valutor

I lagen om tillhandahållare av virtuella valutor föreskrivs om tillhandahållarnas

  • registreringsskyldighet

  • marknadsföring

  • kundrelationer

  • tillsyn.

Lagen tillämpas på affärsverksamhet som bedrivs av tillhandahållare av virtuella valutor. Med tillhandahållare av virtuella valutor avses en utgivare av virtuella valutor, en växelplattform för virtuella valutor och dess marknadsplats samt en leverantör av förvaringstjänster för virtuella plånböcker. Lagen är en del av det nationella genomförandet av EU:s femte penningtvättsdirektiv.

Lagen förpliktar tillhandahållare av virtuella valutor att registrera sig i det register som förs av Finansinspektionen. I lagen föreskrivs om förutsättningarna för registrering, såsom aktörens tillförlitlighet, samt om när Finansinspektionen ska avföra tillhandahållaren av virtuella valutor ur registret.

Lagen förpliktar tillhandahållare av virtuella valutor också att känna till sina kunder och deras verkliga förmånstagare och att hantera riskerna i kundrelationerna. Tillhandahållare av virtuella valutor omfattas också av penningtvättslagen.

Finansinspektionen utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen. Finansinspektionen kan förbjuda tillhandahållaren av virtuella valutor att fortsätta sin verksamhet, om tillhandahållaren väsentligen försummar sin lagstadgade skyldighet tills försummelsen har avhjälpts. Förbudet kan förenas med vite.

Lagen om tillhandahållare av virtuella valutor (Finlex)

Statsrådets förordning om åtgärder för kundkontroll och om riskfaktorer vid förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism

Enligt penningtvättslagen kan en rapporteringsskyldig tillämpa förenklade åtgärder för kundkontroll i vissa situationer. I andra situationer ska en rapporteringsskyldig däremot vidta skärpta åtgärder för kundkontroll. Statsrådets förordning innehåller preciserade bestämmelser om de situationer, i vilka dessa förfaranden kan eller ska tillämpas.

Därtill föreskriver förordningen de riskfaktorer som kan tyda på lägre risk eller högre risk än vanligt. Riskfaktorerna kan ha samband med kunden, tjänsten, produkten eller leveranssättet, eller vara geografiska.

Statsrådets förordning om åtgärder för kundkontroll och om riskfaktorer vid förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (Finlex)

Statsrådets förordning om politiskt inflytelserika personer

När risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism har ökat ska ansvariga aktörer tillämpa ett skärpt förfarande för kundkontroll. Den ökade risken hänför sig bland annat till affärsförbindelser med personer i politiskt inflytelserik ställning eller deras familjemedlemmar eller personer som är kända som nära samarbetsparter.

Statsrådet har utfärdat en förordning om sådana betydande offentliga uppgifter som avses i penningtvättslagen och som bör betraktas som politiskt inflytelserika uppdrag.

Statsrådets förordning om personer i politiskt inflytelserik ställning (Finlex)

Lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton

Lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton främjar förhindrandet av penningtvätt och finansiering av terrorism genom att förbättra myndigheternas elektroniska tillgång till information om medborgarnas, företagens och sammanslutningarnas bank- och betalkonton. Lagen är en del av det nationella genomförandet av EU:s femte penningtvättsdirektiv.

Övervakningssystemet för bank- och betalkonton består av två tekniskt olika system:

  • det kontoregister som förs av Tullen

  • det decentraliserade datasöksystemet.

Tullen upprätthåller ett sammanställningsprogram, som förmedlar uppgifter för förfrågningar från behöriga myndigheter.

Kreditinstitut, betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar och tillhandahållare av virtuella valutor är rapporteringsskyldiga för övervakningssystemet för bank- och betalkonton. Dessa aktörer ska ansluta sig till kontoregistret eller själva bygga upp ett eget datasöksystem där de kan lämna ut sina kunders bank- och betalkontouppgifter till myndigheterna.

Behöriga myndigheter är polisen, centralen för utredning av penningtvätt, Tullen, Gränsbevakningsväsendet, Skatteförvaltningen, Utsökningsverket, Finansinspektionen, Polisstyrelsen, regionförvaltningsverket, Patent- och registerstyrelsen, Advokatförbundet, Ålands landskapsregering, Ålandslotteriinspektion och Försvarsmakten.

Lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton (Finlex)

Lagen om centralen för utredning av penningtvätt

Lagen om centralen för utredning av penningtvätt fastställer uppgifterna för centralen för utredning av penningtvätt, som är verksam i anslutning till centralkriminalpolisen, och ger centralen de rättigheter att få information som behövs för att sköta uppgifterna.

Centralen för utredning av penningtvätt har till uppgift att

  • förhindra

  • avslöja

  • utreda

  • och föra penningtvätt och finansiering av terrorism till undersökning.

Centralen för utredning av penningtvätt tar emot och utreder rapporter om misstänkta transaktioner från ansvariga enheter och för vid behov dem till förundersökning. I vissa nödvändiga situationer kan den också bestämma att en misstänkt transaktion ska avbrytas för högst tio vardagar.

Centralen för utredning av penningtvätt ska föra ett penningtvättsregister där uppgifter om rapporter om misstänkta transaktioner lagras.

Centralen för utredning av penningtvätt garanteras rätt att få, använda och lämna ut sådana uppgifter som bör behandlas för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism, även om det annars föreskrivs att uppgifterna ska vara sekretessbelagda. Centralen för utredning av penningtvätt ska också offentliggöra statistisk information om misstänkta transaktioner och brottsutredningar.

Centralen för utredning av penningtvätt samarbetar dessutom med tillsynsmyndigheter och rapporteringsskyldiga som avses i penningtvättslagen samt agerar i internationellt samarbete och informationsutbyte med motsvarande myndigheter i andra länder.

Lagen om centralen för utredning av penningtvätt (Finlex)

Lagen om frysning av tillgångar i syfte att bekämpa terrorism 325/2013 (Finlex).

Lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (Finlex)

EU:s direktiv om bekämpande av penningtvätt genom straffrättslig lagstiftning (Statsrådets projektportal)

Strafflagen

Strafflagen innehåller bestämmelser om rekvisitet för penningtvättbrott och kriminalisering av olika gärningsformer. Målet med dem är att förhindra gärningsmannen från att ta nytta av medel som skaffats genom brott.

Bestämmelserna i strafflagen betjänar bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism i och med att myndigheterna har möjlighet att bestraffa gärningsmän och konfiskera medel som skaffats genom brott. Detta sker genom att vinning av brott förklaras förverkade till staten.

Penningtvätt har ofta ett samband med organiserad brottslighet. Då vinningen av brott fråntas, kan finansieringen av nya brott förhindras.

Strafflagen (Finlex)

EU-direktiv om bekämpning av penningtvätt med straffrättsliga mede (EU:s officiella tidning)

Europarådets konvention om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott (Finlex)

Administrativ frysning av terrorismmedel

I Finland finns ett administrativt system för frysning av tillgångar. Centralkriminalpolisen fattar besluten om frysning av ekonomiska tillgångar.

Syftet med frysningen av tillgångar är att hindra föremålet för beslutet - oavsett om det är fråga om en person, en grupp eller en sammanslutning - att använda medlen för genomföring, försök eller beredning av terrorgärningar.

Den som är föremål för ett administrativt frysningsbeslut kan enligt strafflagen inte överföra, förvandla eller överlåta medel. 

Lagen om frysning av tillgångar i syfte att bekämpa terrorism (Finlex).

Handelsregisterlagen

Handelsregisterlagen innehåller bestämmelser om registrering av verkliga förmånstagare.

Handelsregisterlagen (Finlex)

Föreningslagen

Bestämmelser om registrering av föreningars styrelsemedlemmar finns i föreningslagen.

Föreningslagen (Finlex)

Religionsfrihetslagen

Bestämmelser om registrering av religionssamfunds styrelsemedlemmar finns i religionsfrihetslagen.

Religionsfrihetslagen (Finlex)

Stiftelselagen

Bestämmelser om registrering av stiftelsers styrelseledamöter och förvaltningsrådsledamöter finns i stiftelselagen.

Fondlagen (Finlex)

Företags- och organisationsdatalag

Företags- och organisationsdatalagen innehåller bestämmelser om vem som ansvarar för registreringsanmälan.

Företags- och organisationsdatalag (Finlex)

Internationella finansiella sanktioner

Sanktionsbestämmelserna förpliktar att frysa vissa personers och sammanslutningars medel och andra ekonomiska resurser. Det är också förbjudet att direkt eller indirekt överlåta några som helst medel eller ekonomiska resurser till utnämnda personer. Det kan vara möjligt att göra undantag i frysning av medel eller förbud mot överlåtelser med tillstånd från en myndighet.

Även om sanktionsförpliktelserna baserar sig på direkt tillämplig EU-lagstiftning ankommer det på medlemsstaterna att genomföra dem. Den nationella allmänna författningen är en så kallad sanktionslag (lagen om uppfyllande av vissa förpliktelser som grundar sig på Finlands medlemskap i Förenta Nationerna och Europeiska unionen).

Utrikesministeriet koordinerar det nationella genomförandet av sanktionerna och agerar som nationell tillståndsmyndighet. Utsökningsmyndigheten i Helsingfors verkställer frysningen av tillgångar i Finland.

Sanktionerna per land (utrikesministeriet)

Internationella finansiella sanktioner och nationella beslut om frysning av tillgångar (Finansinspektionen)

EU Sanctions Map (Europeiska kommissionen)

Konsoliderad förteckning över aktörer som är föremål för frysning av tillgångar (Europeiska kommissionen)

Sanktionslagen (Finlex)

EU-lagstiftningen

EU har som mål att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Fjärde penningtvättsdirektivet

Målet med direktivet är att förhindra användningen av unionens finansieringssystem för penningtvätt och finansiering av terrorism samt att skydda det finansiella systemets stabilitet och trovärdighet. Man har genomfört flera samordnade åtgärder på unionsnivå så att penningtvättare och finansierare av terrorism inte ska kunna utnyttja de fria kapitalrörelserna på den inre marknaden och fria finansiella tjänster.

Målet med det fjärde penningtvättsdirektivet är att skapa en regulativ miljö där företag kan utvidga sin affärsverksamhet utan att efterlevnaden av regleringen orsakar orimliga kostnader.

Det fjärde penningtvättsdirektivet innehåller bestämmelser om

  • En övergripande strategi för riskbaserad bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism

  • Skyldigheten att identifiera kunden

  • Uppgifter om verkliga ägare och förmånstagare

  • Anmälningsskyldigheter

  • Handlingsprinciper när det gäller länder utanför EU

  • Harmonisering av administrativa påföljder

  • Säkerställandet av dataskyddet

  • Ökningen av samarbetet mellan centralerna för utredning av penningtvätt

  • Överföringen av befogenheter på europeiska tillsynsmyndigheter

Direktivet förpliktar till att utarbeta riskbedömningar om penningtvätt och finansiering av terrorism. Förpliktelsen gäller Europeiska kommissionen, medlemsstaterna, nationella tillsynsmyndigheter samt anmälningspliktiga sammanslutningar och näringsidkare.

Målet är att bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism ska basera sig på riskbedömningar och riktas mot de mest riskfyllda delområdena. Riskerna kan ha samband med vissa kunder, länder eller geografiska regioner, produkter, tjänster och distributionskanaler. Aktörerna ska ha handlingsprinciper, tillsynsåtgärder och praxis som proportionerats till den egna verksamheten, och som minskar och kontrollerar effektivt de risker som identifierats på unions-, medlemsstats-, bransch- och anmälningspliktsnivå.

Direktivet genomfördes i Finland år 2017 genom en ny lag om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Dessutom stiftades det en lag om centralen för utredning av penningtvätt.

Fjärde penningtvättsdirektivet (EU:s officiella tidning)

Femte penningtvättsdirektivet

Femte penningtvättsdirektivet baserar sig framför allt på terrorangreppen mot Europa. I samband med dem observerade man nya sätt hur terroristgrupper finansierar och genomför sina operationer. Målet var att utvidga tillämpningsområdet för unionslagstiftningen att omfatta finansieringstjänster som utnyttjar modern teknik. 

Medlemsstaterna har en skyldighet att ta i bruk automatiserade system med vilkas hjälp information om innehavare av bank- och betalkonton kan förmedlas tlil myndigheterna. Penningtvättslagstiftningen utvidgas att omfatta tillhandahållare av virtuella valutor och konsthandlare (då prestationen överskrider 10 000 euro). Direktivet preciserar och utvidgar också förfarandena med att identifiera kunden samt den effektiviserade identifieringsskyldigheten.

Finland har genomfört direktivet genom lagen om övervakningssystemet för bank- och betalkonton, lagen om tillhandahållare av virtuella valutor samt genom ändringar i bland annat penningtvättslagen. 

Femte penningtvättsdirektivet (EU:s officiella tidning)

Andra förordningen om information om betalaren

Andra förordningen om information om betalaren innehåller också reglering som gäller penningtvätt och finansiering av terrorism.

Förordningen baserar sig på FATF:s (aktionsgruppen för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism) internationella rekommendationer. Målet är att säkerställa att man inom hela unionen på ett enhetligt sätt verkställer FATF:s rekommendation om elektronisk överföring av medel.

Förordningen innehåller bestämmelser om uppgifter om betalaren och betalningsmottagarna, som ska meddelas oberoende av valutan som används vid överföringen av medel.  Förordningen tillämpas på överföring av medel med betalkort, utrustning för elektroniska pengar samt mobiltelefoner.

Betalarens betaltjänstleverantör ska tillsammans med överföringen av medel tillställa noggranna uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren, såsom betalningsmottagarens namn och numret på betalningsmottagarens betalkonto. Betaltjänstleverantören ska dessutom verifiera uppgifternas riktighet.

Betaltjänstleverantören ska tillämpa effektiva förfaranden med vilkas hjälp man noterar avsaknaden av eller bristfälliga uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren. Betaltjänstleverantören ska i fall av felande eller bristfälliga betaluppgifter ha i bruk effektiva riskbaserade förfaranden med vilkas hjälp man beslutar om överföringen av medlen genomförs, förnekas eller avbryts.

Andra förordningen om information om betalaren (EU:s officiella tidning)

EU:s penningtvättspaket

Europeiska kommissionen lade den 20 juli 2021 fram fyra lagstiftningsförslag, dvs. det s.k. penningtvättpaketet. Paketet syftar till att effektivisera bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Målet är att stärka regleringen, förenhetliga tillsynspraxis (gemensam regelbok), förbättra samordningen av bekämpningen samt inrätta en ny tillsyns- och samordningsmyndighet på EU-nivå. Avsikten är dessutom att stärka den internationella dimensionen av EU:s politik. 

Penningtvättspaketet består av följande förslag till rättsakter:

  • förslag till förordning om inrättande av en ny EU-tillsynsmyndighet för penningtvätt och finansiering av terrorism (AMLA)
  • förslag till förordning om bekämpning av penningtvätt som innehåller direkt tillämpliga bestämmelser om bland annat krav på kundkontroll och faktiska förmånstagare (AMLR)
  • förslag till ett nytt sjätte penningtvättsdirektiv (AMLD6)
  • förslag till omarbetning av den s.k. förordningen om information om betalaren (TFR) så att skyldigheterna också gäller överföringar av kryptomedel från tillhandahållare av kryptomedel.

Förordningen om penningtvätt

Syftet med förordningen om bekämpning av penningtvätt är att göra EU:s bestämmelser om penningtvätt mer detaljerade och exakta. Ett ytterligare mål är att minska de olägenheter som beror på att olika medlemsstater har genomfört penningtvättsdirektiven på olika sätt. Förslaget till förordning innehåller en stor del av de frågor som för närvarande regleras i penningtvättsdirektiven, särskilt de bestämmelser som direkt gäller rapporteringsskyldiga och juridiska personer.

Tillämpningen av penningtvättförordningen ska inledas tre år efter att förordningen trätt i kraft för att de tekniska standarder för tillsyn som kompletterar förordningen ska kunna utarbetas och godkännas innan tillämpningen inleds.

Sjätte penningtvättsdirektivet

Avsikten är att de bestämmelser i det nuvarande penningtvättsdirektivet som inte överförs till penningtvättförordningen lämnas kvar i det sjätte penningtvättsdirektivet (AMLD6). Det nya direktivet ska bland annat innehålla bestämmelser om de behöriga myndigheternas uppgifter och befogenheter. Dessutom inkluderas bestämmelser om register över verkliga förmånstagare och bank- och betalkonton, nationella tillsynsmyndigheter och finansunderrättelseenheter samt om samarbete mellan myndigheterna.

Direktivet upphäver det gällande penningtvättsdirektivet och medlemsstaterna ska genomföra det inom två år från ikraftträdandet.

Förordningen om information om betalaren

Kommissionen föreslår att tillämpningsområdet för förordningen om uppgifter om betalaren (TFR) utvidgas till att omfatta leverantörer av kryptomedel. Tillhandahållare av kryptomedel ska samla in uppgifter om parterna i kryptotransaktioner, vilket motsvarar rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (FATF).

Tillsynsmyndighet för bekämpning av penningtvätt och av finansiering av terrorism

Kommissionen föreslår att EU inrättar en tillsynsmyndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism (European Anti-Money Laundering Authority, AMLA). Målet är att effektivisera tillsynen över att förpliktelserna fullgörs. Den nya myndigheten ska komplettera de nationella tillsynsmyndigheternas arbete på EU-nivå.

Verket ska få direkta befogenheter att övervaka de mest riskfyllda rapporteringsskyldiga inom den gränsöverskridande finanssektorn. Det ska dessutom samordna lokala tillsynsmyndigheters verksamhet och yttra sig om riskfaktorer i fråga om penningtvätt. Myndigheten ska också ha en samordningsmekanism för finansunderrättelseenheterna som ska organisera samarbetet mellan dem. 

Den nya myndigheten åtar sig att sköta Europeiska bankmyndighetens (EBA) uppgifter i anslutning till penningtvätt och finansiering av terrorism. Myndigheten ska inrättas administrativt 2023 och den operativa verksamheten ska inledas 2024. Den direkta tillsynen ska inledas 2026.

Europeiska kommissionens pressmeddelande om penningtvättpaketet

Rekommendationer från aktionsgruppen för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism

I anslutning till OECD finns en aktionsgrupp för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism (FATF, Financial Action Task Force). Gruppen samarbetar internationellt för att förhindra penningtvätt samt finansiering av terrorism och massförstörelsevapen. FATF tar fram och ger rekommendationer samt följer upp genomförandet av dem i medlemsländerna genom årliga enkäter och regelbundna landspecifika utvärderingar.

Finland har varit medlem i FATF sedan 1991. FATF har publicerat 40 rekommendationer om förhindrande av penningtvätt samt av finansiering av terrorism och massförstörelsevapen, som medlemsstaterna politiskt har förbundit sig att följa. Rekommendationerna reviderades i sin helhet senast 2012, och sedan dess har enstaka förtydliganden gjorts.

FATFs rekommendationer