Lagstiftningen

Lagstiftningen om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism inkluderar både nationella lagar och europeisk och internationell reglering.

I Finland iakttas penningtvättslagen. Penningtvättslagen kompletteras av flera speciallagar.

Den nationella lagstiftningen baserar sig på Europeiska unionens lagstiftning som har utfärdats genom direktiv och förordningar. Direktiven har genomförts genom nationella lagar, förordningarna tillämpas som sådana.

Den nationella lagstiftningen och EU-rätten påverkas i hög grad också av FATF:s (aktionsgruppen för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism) internationella rekommendationer.

Nationell lagstiftning

Penningtvättslagen (Lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism)

Penningtvättslagen

  • innehåller bestämmelser om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism

  • främjar avslöjande och utredning av penningtvätt och finansiering av terrorism

  • effektiviserar spårningen och återtagandet av vinning av brott.

Penningtvättslagen förpliktar näringsidkare som är verksamma inom vissa branscher bland annat att göra en riskbedömning av de risker för missbruk som hänför sig till verksamheten samt att identifiera och känna sina kunder. Riskbedömningen ska uppdateras regelbundet.

Dessutom måste de flesta företag och sammanslutningar utreda och registrera sina verkliga förmånstagare, dvs. ägarna och andra utövare av bestämmande inflytande. Handelsregisterlagen, föreningslagen, religionsfrihetslagen och stiftelselagen innehåller särskilda bestämmelser om registrering.

Aktörerna ska genom sina egna åtgärder sträva efter att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism. De är också skyldiga att rapportera misstänkta transaktioner till centralen för utredning av penningtvätt vid centralkriminalpolisen.

Regionförvaltningsverket i Södra Finland för ett register över övervakning av penningtvätt. I penningtvättslagen föreskrivs om administrativa påföljder som följer av tillsynen över olika aktörer och försummelser.

Penningtvättslagen (Finlex)

Lagen om leverantörer av kryptotillgångstjänster och om marknader för kryptotillgångar

Lagen om leverantörer av kryptotillgångstjänster och om marknader för kryptotillgångar kompletterar EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om:

  • behöriga myndigheter
  • annan affärsverksamhet som leverantörer av kryptotillgångstjänster får driva 
  • skadeståndsskyldighet
  • tjänsteleverantörens tystnadsplikt

Finansinspektionen agerar tillsynsmyndighet för leverantörer av kryptotillgångstjänster. I fortsättningen ska Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) föra ett centraliserat register över leverantörer av kryptotillgångstjänster och över utgivna kryptotillgångar.

Lagen om leverantörer av kryptotillgångstjänster och om marknader för kryptotillgångar (Finlex)
 

Statsrådets förordning om åtgärder för kundkontroll och om riskfaktorer vid förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism

Enligt penningtvättslagen kan en rapporteringsskyldig tillämpa förenklade åtgärder för kundkontroll i vissa situationer. I andra situationer ska en rapporteringsskyldig däremot vidta skärpta åtgärder för kundkontroll. Statsrådets förordning innehåller preciserade bestämmelser om de situationer, i vilka dessa förfaranden kan eller ska tillämpas.

Därtill föreskriver förordningen de riskfaktorer som kan tyda på lägre risk eller högre risk än vanligt. Riskfaktorerna kan ha samband med kunden, tjänsten, produkten eller leveranssättet, eller vara geografiska.

Statsrådets förordning om åtgärder för kundkontroll och om riskfaktorer vid förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (Finlex)

Statsrådets förordning om politiskt inflytelserika personer

När risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism har ökat ska ansvariga aktörer tillämpa ett skärpt förfarande för kundkontroll. Den ökade risken hänför sig bland annat till affärsförbindelser med personer i politiskt inflytelserik ställning eller deras familjemedlemmar eller personer som är kända som nära samarbetsparter.

Statsrådet har utfärdat en förordning om sådana betydande offentliga uppgifter som avses i penningtvättslagen och som bör betraktas som politiskt inflytelserika uppdrag.

Statsrådets förordning om personer i politiskt inflytelserik ställning (Finlex)

Lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton

Lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton främjar förhindrandet av penningtvätt och finansiering av terrorism genom att förbättra myndigheternas elektroniska tillgång till information om medborgarnas, företagens och sammanslutningarnas bank- och betalkonton. Lagen är en del av det nationella genomförandet av EU:s femte penningtvättsdirektiv.

Övervakningssystemet för bank- och betalkonton består av två tekniskt olika system:

  • det kontoregister som förs av Tullen

  • det decentraliserade datasöksystemet.

Tullen upprätthåller ett sammanställningsprogram, som förmedlar uppgifter för förfrågningar från behöriga myndigheter.

Kreditinstitut, betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar och tillhandahållare av virtuella valutor är rapporteringsskyldiga för övervakningssystemet för bank- och betalkonton. Dessa aktörer ska ansluta sig till kontoregistret eller själva bygga upp ett eget datasöksystem där de kan lämna ut sina kunders bank- och betalkontouppgifter till myndigheterna.

Behöriga myndigheter är polisen, centralen för utredning av penningtvätt, Tullen, Gränsbevakningsväsendet, Skatteförvaltningen, Utsökningsverket, Finansinspektionen, Polisstyrelsen, regionförvaltningsverket, Patent- och registerstyrelsen, Advokatförbundet, Ålands landskapsregering, Ålandslotteriinspektion och Försvarsmakten.

Lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton (Finlex)

Lagen om centralen för utredning av penningtvätt

Lagen om centralen för utredning av penningtvätt fastställer uppgifterna för centralen för utredning av penningtvätt, som är verksam i anslutning till centralkriminalpolisen, och ger centralen de rättigheter att få information som behövs för att sköta uppgifterna.

Centralen för utredning av penningtvätt har till uppgift att

  • förhindra

  • avslöja

  • utreda

  • och föra penningtvätt och finansiering av terrorism till undersökning.

Centralen för utredning av penningtvätt tar emot och utreder rapporter om misstänkta transaktioner från ansvariga enheter och för vid behov dem till förundersökning. I vissa nödvändiga situationer kan den också bestämma att en misstänkt transaktion ska avbrytas för högst tio vardagar.

Centralen för utredning av penningtvätt ska föra ett penningtvättsregister där uppgifter om rapporter om misstänkta transaktioner lagras.

Centralen för utredning av penningtvätt garanteras rätt att få, använda och lämna ut sådana uppgifter som bör behandlas för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism, även om det annars föreskrivs att uppgifterna ska vara sekretessbelagda. Centralen för utredning av penningtvätt ska också offentliggöra statistisk information om misstänkta transaktioner och brottsutredningar.

Centralen för utredning av penningtvätt samarbetar dessutom med tillsynsmyndigheter och rapporteringsskyldiga som avses i penningtvättslagen samt agerar i internationellt samarbete och informationsutbyte med motsvarande myndigheter i andra länder.

Lagen om centralen för utredning av penningtvätt (Finlex)

Lagen om frysning av tillgångar i syfte att bekämpa terrorism 325/2013 (Finlex).

Lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (Finlex)

EU:s direktiv om bekämpande av penningtvätt genom straffrättslig lagstiftning (Statsrådets projektportal)

Strafflagen

Strafflagen innehåller bestämmelser om rekvisitet för penningtvättbrott och kriminalisering av olika gärningsformer. Målet med dem är att förhindra gärningsmannen från att ta nytta av medel som skaffats genom brott.

Bestämmelserna i strafflagen betjänar bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism i och med att myndigheterna har möjlighet att bestraffa gärningsmän och konfiskera medel som skaffats genom brott. Detta sker genom att vinning av brott förklaras förverkade till staten.

Penningtvätt har ofta ett samband med organiserad brottslighet. Då vinningen av brott fråntas, kan finansieringen av nya brott förhindras.

Strafflagen (Finlex)

EU-direktiv om bekämpning av penningtvätt med straffrättsliga mede (EU:s officiella tidning)

Europarådets konvention om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott (Finlex)

Administrativ frysning av terrorismmedel

I Finland finns ett administrativt system för frysning av tillgångar. Centralkriminalpolisen fattar besluten om frysning av ekonomiska tillgångar.

Syftet med frysningen av tillgångar är att hindra föremålet för beslutet - oavsett om det är fråga om en person, en grupp eller en sammanslutning - att använda medlen för genomföring, försök eller beredning av terrorgärningar.

Den som är föremål för ett administrativt frysningsbeslut kan enligt strafflagen inte överföra, förvandla eller överlåta medel. 

Lagen om frysning av tillgångar i syfte att bekämpa terrorism (Finlex).

Handelsregisterlagen

Handelsregisterlagen innehåller bestämmelser om registrering av verkliga förmånstagare.

Handelsregisterlagen (Finlex)

Föreningslagen

Bestämmelser om registrering av föreningars styrelsemedlemmar finns i föreningslagen.

Föreningslagen (Finlex)

Religionsfrihetslagen

Bestämmelser om registrering av religionssamfunds styrelsemedlemmar finns i religionsfrihetslagen.

Religionsfrihetslagen (Finlex)

Stiftelselagen

Bestämmelser om registrering av stiftelsers styrelseledamöter och förvaltningsrådsledamöter finns i stiftelselagen.

Fondlagen (Finlex)

Företags- och organisationsdatalag

Företags- och organisationsdatalagen innehåller bestämmelser om vem som ansvarar för registreringsanmälan.

Företags- och organisationsdatalag (Finlex)

Internationella finansiella sanktioner

Sanktionsbestämmelserna förpliktar att frysa vissa personers och sammanslutningars medel och andra ekonomiska resurser. Det är också förbjudet att direkt eller indirekt överlåta några som helst medel eller ekonomiska resurser till utnämnda personer. Det kan vara möjligt att göra undantag i frysning av medel eller förbud mot överlåtelser med tillstånd från en myndighet.

Även om sanktionsförpliktelserna baserar sig på direkt tillämplig EU-lagstiftning ankommer det på medlemsstaterna att genomföra dem. Den nationella allmänna författningen är en så kallad sanktionslag (lagen om uppfyllande av vissa förpliktelser som grundar sig på Finlands medlemskap i Förenta Nationerna och Europeiska unionen).

Utrikesministeriet koordinerar det nationella genomförandet av sanktionerna och agerar som nationell tillståndsmyndighet. Utsökningsmyndigheten i Helsingfors verkställer frysningen av tillgångar i Finland.

Sanktionerna per land (utrikesministeriet)

Internationella finansiella sanktioner och nationella beslut om frysning av tillgångar (Finansinspektionen)

EU Sanctions Map (Europeiska kommissionen)

Konsoliderad förteckning över aktörer som är föremål för frysning av tillgångar (Europeiska kommissionen)

Sanktionslagen (Finlex)

EU-lagstiftningen

EU har som mål att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Fjärde penningtvättsdirektivet

Målet med direktivet är att förhindra användningen av unionens finansieringssystem för penningtvätt och finansiering av terrorism samt att skydda det finansiella systemets stabilitet och trovärdighet. Man har genomfört flera samordnade åtgärder på unionsnivå så att penningtvättare och finansierare av terrorism inte ska kunna utnyttja de fria kapitalrörelserna på den inre marknaden och fria finansiella tjänster.

Målet med det fjärde penningtvättsdirektivet är att skapa en regulativ miljö där företag kan utvidga sin affärsverksamhet utan att efterlevnaden av regleringen orsakar orimliga kostnader.

Det fjärde penningtvättsdirektivet innehåller bestämmelser om

  • En övergripande strategi för riskbaserad bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism

  • Skyldigheten att identifiera kunden

  • Uppgifter om verkliga ägare och förmånstagare

  • Anmälningsskyldigheter

  • Handlingsprinciper när det gäller länder utanför EU

  • Harmonisering av administrativa påföljder

  • Säkerställandet av dataskyddet

  • Ökningen av samarbetet mellan centralerna för utredning av penningtvätt

  • Överföringen av befogenheter på europeiska tillsynsmyndigheter

Direktivet förpliktar till att utarbeta riskbedömningar om penningtvätt och finansiering av terrorism. Förpliktelsen gäller Europeiska kommissionen, medlemsstaterna, nationella tillsynsmyndigheter samt anmälningspliktiga sammanslutningar och näringsidkare.

Målet är att bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism ska basera sig på riskbedömningar och riktas mot de mest riskfyllda delområdena. Riskerna kan ha samband med vissa kunder, länder eller geografiska regioner, produkter, tjänster och distributionskanaler. Aktörerna ska ha handlingsprinciper, tillsynsåtgärder och praxis som proportionerats till den egna verksamheten, och som minskar och kontrollerar effektivt de risker som identifierats på unions-, medlemsstats-, bransch- och anmälningspliktsnivå.

Direktivet genomfördes i Finland år 2017 genom en ny lag om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Dessutom stiftades det en lag om centralen för utredning av penningtvätt.

Fjärde penningtvättsdirektivet (EU:s officiella tidning)

Femte penningtvättsdirektivet

Femte penningtvättsdirektivet baserar sig framför allt på terrorangreppen mot Europa. I samband med dem observerade man nya sätt hur terroristgrupper finansierar och genomför sina operationer. Målet var att utvidga tillämpningsområdet för unionslagstiftningen att omfatta finansieringstjänster som utnyttjar modern teknik. 

Medlemsstaterna har en skyldighet att ta i bruk automatiserade system med vilkas hjälp information om innehavare av bank- och betalkonton kan förmedlas tlil myndigheterna. Penningtvättslagstiftningen utvidgas att omfatta tillhandahållare av virtuella valutor och konsthandlare (då prestationen överskrider 10 000 euro). Direktivet preciserar och utvidgar också förfarandena med att identifiera kunden samt den effektiviserade identifieringsskyldigheten.

Finland har genomfört direktivet genom lagen om övervakningssystemet för bank- och betalkonton, lagen om tillhandahållare av virtuella valutor samt genom ändringar i bland annat penningtvättslagen. 

Femte penningtvättsdirektivet (EU:s officiella tidning)

Andra förordningen om information om betalaren

Andra förordningen om information om betalaren innehåller också reglering som gäller penningtvätt och finansiering av terrorism.

Förordningen baserar sig på FATF:s (aktionsgruppen för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism) internationella rekommendationer. Målet är att säkerställa att man inom hela unionen på ett enhetligt sätt verkställer FATF:s rekommendation om elektronisk överföring av medel.

Förordningen innehåller bestämmelser om uppgifter om betalaren och betalningsmottagarna, som ska meddelas oberoende av valutan som används vid överföringen av medel.  Förordningen tillämpas på överföring av medel med betalkort, utrustning för elektroniska pengar samt mobiltelefoner.

Betalarens betaltjänstleverantör ska tillsammans med överföringen av medel tillställa noggranna uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren, såsom betalningsmottagarens namn och numret på betalningsmottagarens betalkonto. Betaltjänstleverantören ska dessutom verifiera uppgifternas riktighet.

Betaltjänstleverantören ska tillämpa effektiva förfaranden med vilkas hjälp man noterar avsaknaden av eller bristfälliga uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren. Betaltjänstleverantören ska i fall av felande eller bristfälliga betaluppgifter ha i bruk effektiva riskbaserade förfaranden med vilkas hjälp man beslutar om överföringen av medlen genomförs, förnekas eller avbryts.

Andra förordningen om information om betalaren (EU:s officiella tidning)

EU:s penningtvättspaket och nationella totalrevisionen av penningtvättslagstiftningen

EU strävar genom det så kallade penningtvättspaketet efter att effektivisera bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism. Reformen effektiviserar och förenhetligar regleringen och tillsynen och förbättrar samordningen av bekämpningen. I samband med reformen inrättas också en ny övervaknings- och samordningsmyndighet på EU-nivå.

Penningtvättspaketet består av följande rättsakter:  

  • förordning om inrättande av EU:s nya tillsynsmyndighet för penningtvätt och finansiering av terrorism (AMLA-förordningen)
  • förordningen om penningtvätt
  • sjätte penningtvättsdirektivet
  • omarbetning av förordningen om betalningsuppgifter.

Europeiska kommissionen lade samtidigt med penningtvättspaketet fram ett förslag till ändring av direktivet om finansiell information. Förslaget hänför sig till det sjätte penningtvättsdirektivet.

Den omarbetade förordningen om finansiell information trädde i kraft 2023 och tillämpas från och med den 30 december 2024. AMLA-förordningen, penningtvättsförordningen och sjätte penningtvättsdirektivet förväntas träda i kraft 2024. Bestämmelserna i penningtvättsförordningen och det sjätte penningtvättsdirektivet tillämpas i huvudsak efter en övergångsperiod på tre år. Det sjätte penningtvättsdirektivet innehåller en övergångsperiod på två år när det är fråga om uppgifter om verkliga förmånstagare. AMLA-förordningen tillämpas i huvudsak från ingången av juli 2025, men en del av artiklarna tillämpas genast från och med att förordningen trätt i kraft.

Finansministeriet inledde en totalreform av penningtvättslagstiftningen i maj 2024. Ministeriet bereder de ändringar i den nationella lagstiftningen som krävs av den nya EU-lagstiftningen.

Totalrevisionen av penningtvättslagstiftningen (vm.fi)

Förordningen om marknader för kryptotillgångar (MiCA)

Bestämmelser om tillhandahållande av kryptotillgångstjänster finns i en EU-förordning som blev tillämplig delvis den 30 juni 2024 och fullt ut den 30 december 2024. Förordningen införde ett eget och harmoniserat regelverk för marknaden för kryptotillgångar.

Enligt förordningen krävs det koncession för tillhandahållande av kryptotillgångstjänster. Förordningen ger rätt att tillhandahålla gränsöverskridande kryptotillgångstjänster till en annan EES-stat med ett så kallat EU-pass. Verksamheten bedrivs också i fortsättningen under myndighetstillsyn och sanktioner ska kunna tillämpas på verksamhet som strider mot förordningen.

Penningtvättslagen tillämpas på sådana leverantörer av kryptotillgångstjänster som avses i EU:s kryptomarknadsförordning. Kryptotillgångstjänster är enligt förordningen

  • tillhandahållande och administrering av förvaring för kunders räkning
  • underhåll av handelsplattform
  • utbyte mot tillgångar
  • konvertering till andra kryptotillgångar
  • utförande av uppdrag för kunder
  • riktat tillhandahållande
  • mottagande och förmedling av order för kunders räkning
  • tillhandahållande av rådgivning
  • tillhandahållande av portföljförvaltning
  • tillhandahållande av överföringstjänster för kunder

Förordningen om kryptotillgångsmarknaden (EUR-Lex)

Rekommendationer från aktionsgruppen för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism

I anslutning till OECD finns en aktionsgrupp för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism (FATF, Financial Action Task Force). Gruppen samarbetar internationellt för att förhindra penningtvätt samt finansiering av terrorism och massförstörelsevapen. FATF tar fram och ger rekommendationer samt följer upp genomförandet av dem i medlemsländerna genom årliga enkäter och regelbundna landspecifika utvärderingar.

Finland har varit medlem i FATF sedan 1991. FATF har publicerat 40 rekommendationer om förhindrande av penningtvätt samt av finansiering av terrorism och massförstörelsevapen, som medlemsstaterna politiskt har förbundit sig att följa. Rekommendationerna reviderades i sin helhet senast 2012, och sedan dess har enstaka förtydliganden gjorts.

FATFs rekommendationer