Fenomen
Penningtvätt är alltid förenat med ett förbrott och de vanligaste förbrotten är bedrägeri, skattebedrägeri och narkotikabrott. På webbplatsen Grå ekonomi & ekonomisk brottslighet finns beskrivningar av fenomen inom grå ekonomi och ekonomisk brottslighet och hur de påverkar samhället.
Beskrivningar av fenomen inom grå ekonomi och ekonomisk brottslighet (Grå ekonomi & ekonomisk brottslighet)
Penningtvätt betraktas ofta som ett globalt brott på grund av dess internationella karaktär. Snabb internationell betalningsrörelse gör det möjligt att överföra medel över gränserna, och det är möjligt att förbrottet och penningtvätten med avsikt försöker göras i olika länder i syfte att undvika straffansvar. Dessutom fortsätter antalet elektroniska betaltjänster och sätten att överföra pengar växa och utbudet blir i allt snabbare takt allt mångsidigare.
Kontanter i samband med penningtvätt
Kontanter har fortfarande en stor betydelse då det är fråga om penningtvätt och bekämpning av penningtvätt. År 2021 fick Centralen för utredning av penningtvätt 6018 rapporter om avvikande användning av kontanter.
Flera kontantindikatorer kan användas i en enda rapport. De mest använda indikatorerna har samband med uttag och insättning av kontanter.
Virtuella valutor
Antalet brott relaterade till virtuella valutor polisen fått kännedom har under det senaste decenniet ökat stadigt. Penningtvätt med virtuella valutor har ökat avsevärt särskilt inom narkotikahandel, men virtuella valutor används alltmer i olika former av IT-relaterade bedrägerier, såsom investeringsbedrägerier.
År 2021 antecknades cirka 5 miljoner transaktioner i virtuell valuta till ett sammanlagt värde av över 3,6 miljoner euro i centralens för utredning av penningtvätt register. Härvorna där det finns ett samband med virtuella valutor har vanligen starka internationella kopplingar. De viktigaste identifierade motpartsländerna för transaktioner i virtuell valuta var Sverige, Storbritannien och Nederländerna, men ofta förblir motpartslandet för transaktionen oidentifierat.
Bedrägeribrottslighet
Ökningen av bedrägeribrottsligheten fortsatte som ett klart urskiljbart fenomen i Utredningscentralens verksamhet år 2021, och information lämnades ut allt oftare för fall gällande bedrägerier. De förluster brotten orsakar är avsevärda med tanke på både enskilda fall och helheten.
Utgående från personerna och destinationsländerna för de identifierade mulnätverkens transaktioner finns det skäl att misstänka att IT-relaterade bedrägerier som sker i Finland har kopplingar till europeisk och global organiserad brottslighet.
Information om de fall som utreds lämnas ut till olika myndigheter antingen för att inleda en ny förundersökning, till en öppen brottsanmälan eller för att förebygga eller avslöja ett brott. I de brottsanmälningar till vilka utredningscentralen lämnade ut uppgifter år 2021 ingick sammanlagt 91 olika brottsrubriceringar. I likhet med tidigare år var den vanligaste brottsrubriceringen grovt bedrägeri, som förekom 342 gånger i anmälningarna. De näst vanligaste rubriceringarna var grov penningtvätt, bedrägeri, penningtvätt och grovt narkotikabrott. Utlämnandet av information i samband med grovt bedrägeri har nästan fördubblats jämfört med 2019.
Ändringar i de konstaterade brotten
Information om fall som har undersökts lämnas ut till olika myndigheter för inledande av en ny förundersökning, för öppna brottsanmälningar eller för förhindrande eller avslöjade av brott.
I de brottsanmälning för vilka information år 2020 lämnades ut fanns sammanlagt 119 olika brottsrubriceringar. I likhet med tidigare år var den vanligaste rubriceringen grovt bedrägeri, som förekom 186 gånger. Förekomsten av antalet grova bedrägerier ökade med ca 45 procent från år 2019.
Av de rubriceringar för vilka minst tio utlämnaden gjordes, ökade dataintrången relativt sett mest. För dem överlämnades information 13 gånger. Den största absoluta ökningen av antalet utlämnaden var utlämnaden för grova bedrägerier.
Utländska medborgare i rapporterna om penningtvätt
Eftersom antalet rapporter hela tiden ökar, ökar även antalet personer rapporterna gäller. År 2020 ingick tiotusentals nya personer och företag i rapporterna om penningtvätt.
Medborgarskap uppges inte systematiskt. Av de personer för vilka det fanns uppgift om medborgarskap, var 55 finska medborgare, 45 procent utländska medborgare.
Av de utländska medborgare som år 2020 registrerades i penningtvätts-registret var de flesta medborgare i Ryssland, Estland, Storbritannien, Rumänien och Sverige. Ryska medborgare förekom oftare än tidigare i rapporterna. Av de medborgarskap som registrerades fler än 100 gånger, ökade medborgarskap i följande länder proportionellt sett mest Venezuela (+1 590 %), Portugal (+641 %), Colombia (+386 %), Storbritannien (+ 364 %) och Belarus (+343 %).